Göteborgarna behöver inte Karlavagnstornet

Vi lever i ett av de mest glesbefolkade länderna och har de bästa förutsättningar att bygga i en mänsklig skala och möjlighet att tillvarata, ljus, luft och markkontakt. Ändå projekteras en så främmande fågel som Karlavagnstornet, skriver Ingemar Mattsson och Ragnar Hjertén på GP Debatt.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Utan djupare förankring i stadens utveckling har ett plötsligt intresse för höghusprojekt dykt upp. Vad ligger bakom denna trend, som har sina rötter i storstäder med extremt höga tomtpriser och exploateringskrav? Vi lever i ett av de mest glesbefolkade länderna och har de bästa förutsättningar att bygga i en mänsklig skala och möjlighet att tillvarata, ljus, luft och markkontakt. Funktionalismen under 1900-talet var ett svar på att möta dessa behov. Nu råder stor förvirring. Å ena sidan vill politiker och några nostalgiker bygga en kvartersstad med förebilder i 1800-talet och å andra sidan vill man bygga höghus utspridda i staden utan genomtänkt planering. De höghus, som nu är aktuella har alla initierats av företag, där sedan stadsbyggnadskontoret genomför planeringen på direktiv från politikerna!

ANNONS

Det mesta extrema förslaget är skyskrapan Karlavagnstornet, som inte kan symbolisera Göteborgs centrum – utan enbart en byggherres behov av att visa sin makt och synas över stora delar av staden. Vad har göteborgarna för glädje av detta? Förutom att ett sådant torn syns vida omkring påverkas hela närområdet av ”insyn från ovan”. I våra dagar diskuteras förbud mot ”drönare” för intrång i folks privatliv – vem vill bo granne med ett sådant torn?

Att bygga högt på liten yta kan motiveras av efterfrågan på stora kontor medan en bostad sällan är större än 100 kvm. Bostäder har inga fördelar av en höghuslösning mer än utsikten. Där gäller i stället fri sikt, men inget behov av att bo skyhögt över marken. I fallet Karlavagnstornet är det en lek med siffror, där byggherren krävde en högre höjd än Turning Torsos 190 meter. Målsättningen att bli högst i Sverige låg sedan till grund för arkitekttävlingen. Är detta ett seriöst programkrav som kunde godkännas av ansvariga i kommunen?

Om målet med en bebyggelse i kvarteret Karlavagnen är att uppnå en önskvärd exploatering kan detta lösas med olika utformning. Vi efterlyser sådana alternativ, vilket lämpligen borde funnits med i programmet för arkitekttävlingen.

ANNONS

Ingen solitär skyskrapa

Vår mest kända stjärnbild är Karlavagnen, som består av sju stjärnor, där fem är mera ljusstarka. Om man skall göra en rättvis association till namnet bör man söka en lösning för detta kvarter med flera medelhöga byggnader – dock ingen solitär skyskrapa.

Planeringen av området runt kvarteret Karlavagnen är bristfällig. Detaljplaneområdet är en så kallad ”frimärksplan” (liten del i ett oplanerat område) som innehåller ett storkvarter med cirka tio byggnader och ett parkområde norrut mot Lundbyleden. Mot väster finns ett nybyggt bostadsområde i åtta våningar plus ett äldre industriområde samt ett mindre verksamhetsområde på östra sidan. Skall man dra igång ett projekt av denna dimension krävs en långsiktig plan för hela området. Enligt uppgift skall ett stadsutvecklingsprogram påbörjas i år och vara klart år 2017. Först då tar man ställning till hur hela området skall exploateras och i vilken höjdskala. Kvarteret Karlavagnen måste avvakta denna planering!

Byggherrens motivering till det extremt höga exploateringstalet 8,2, det högsta i Sverige, är att få tillräckligt underlag för ”blandstadens service”. Detta känns överdrivet med tanke på att Lindholmen Science park på andra sidan gatan innehåller flera tusen arbetsplatser. Vad gäller i så fall för övriga delar av centrala Göteborg som har ”blandstad” med låga exploateringstal?

ANNONS

Göteborg är inte Hong Kong

Kvarteret Karlavagnens planering innebär att många människor skulle bo och arbeta på en hårt begränsad yta, vilket inte kan vara målet med utvecklingen av vår stad. Detta är inte Hong Kong!

Göteborg har flera höga kontorshus som är arbetsplatser för vuxna. Däremot har vi ingen erfarenhet av bostäder över femton våningar. Redan på denna höjd saknar man kontakten med marken runt huset och rent generellt anser vi att bostäder på 11–84 våningar är olämpliga för barnfamiljer. Vid en studie av byggnadsmodellen ser man volymer med stora ”husdjup”, som kan vara lämpliga för kontor – men knappast för bostäder. En redovisning med lokalisering av ”genomluftade” respektive ”enkelsidiga” lägenheter måste göras för att kunna bedöma bostädernas kvalitet i området.

Det är också frågan om barn och vuxnas utemiljö på marken, som måste bli starkt begränsad. Detta gäller inte minst förskolornas lokalisering. Hur kan man föreslå lekgårdar på taket av sexvåningshus och motivera detta med att luften är bättre på denna höjd och att barnen får mer sol där? Då borde det vara sämre miljö för de förskolor och lekplatser, som finns på marken. Stadsdelsförvaltningen har ett stort ansvar för att godkänna förskolor med dessa förutsättningar.

ANNONS

Oroande att inte visa oro

Det som oroar oss är att intervjuade politiker och medarbetare på stadsbyggnadskontoret inte uttrycker någon oro för vare sig Karlavagnstornets höjd eller exploateringen i kvarteret. Ingen av dessa personer har erfarenhet av högre byggnader i Göteborg än det 100 meter höga Gothia Tower. Inser man inte problemet eller har man tystnadsplikt? De ekonomiska förutsättningarna bör även redovisas och vilken risk tar kommunen, byggherre, banker och köpare av bostäder i detta projekt?

Den utställning som nu pågår om projektet är det första tillfälle där stadens instanser och medborgare kan lämna synpunkter. Den kommer att följas av en remissrunda senare i år och sedan fattas beslut av kommunen. Detta projekt, som kommer att prägla Göteborg i framtiden, är det mest dramatiska i Göteborgs moderna historia. Varför vill man forcera fram detta på så kort tid?

Kommunen äger marken och har planmonopol i staden. Detta är två skäl till att det är vi göteborgare som skall avgöra vad och hur högt man skall bygga i detta kvarter. Vårt förslag är: Återremiss av planidén med skyskrapan Karlavagnstornet.

Ingemar Mattsson

arkitekt SAR/MSA,

styrelsemedlem i Arkitekturens Hus

Ragnar Hjertén

arkitekt SAR/MSA,

ANNONS

styrelsemedlem i Arkitekturens Hus

ANNONS